Ofta är våra husdjur våra allra bästa vänner. De står oss närmare än vad någon människa gör. Kanske det är deras lojalitet och deras villkorslösa kärlek. De är liksom så bra på att visa att de gillar oss. Och så finns de alltid där för oss. När man är sprudlande glad själv och vill leka och dansa, så hänger de överlyckligt på. Men även när man mår dåligt, är sjuk eller ledsen. Då kommer de och vill vara nära och tröstar. Colombia vet precis när matte inte mår bra, då går hon emellan och säger till övriga flocken, inklusive husse, att nu låter ni matte vara ifred! 
När ens djur inte mår bra blir man orolig. I det läget önskar man att de kunde tala om vad det är som är fel. Jag blir orolig när mina hundar verkar hängiga, blir rädd för det värsta. För det mesta är det ingen fara, men samtidigt har jag varit med om att förlora en hund på en halvtimme från första symtom, så det är väl förklarligt att man blir orolig.
Tyvärr lever de flesta av våra husdjur inte lika länge som oss, utan vi blir tvungna att genomleva sorgen när de lämnar oss. Det blir så fruktansvärt tomt. Någon som varit en så stor del av ens vardag och liv finns inte längre kvar. Fast i hjärtat lever de kvar. Jag satt nyss och bläddrade bland gamla bilder, och en massa gamla minnen väcktes till liv. Tänk vad mycket kärlek jag fått av mina hundar genom åren! Nästa år är det 30 år sedan jag skaffade min första airedaleterrier! Jag har ett porträtt av nästan alla mina hundar, det fattas fortfarande ett. Porträttet på Trixi, som var min alldeles speciella hjärtehund, hänger vid soffan där jag brukar sitta. Hon tittar ner på mig med sin kloka blick och varje dag blir jag påmind om allt fint vi upplevt tillsammans och det otroligt täta band vi hade hon och jag.
Nu är Trixis barnbarn Colombia den äldsta och klokaste av mina hundar, och hennes barnbarnsbarn Elias och Extra är slynglarna som hittar på bus. Eller jag kanske ska säga att det är Elias! Extra är ganska harmlös om man jämför! Elias är fortfarande som en uppstudsig tonåring emellanåt, trots att han är 5 år gammal. Samtidigt vägs det upp av att han är den mest kärvänliga airedaleterrier jag någonsin haft! 
Tänk vad mycket de ger oss, våra husdjur! Så mycket glädje och kärlek! Det väger upp all oro och alla bekymmer de kan tänkas orsaka.

Vill du att jag tecknar ett porträtt av ditt älskade husdjur, så hör av dig! Skicka foto på mail aireforce.aa@gmail.com. Mer information, priser mm finns på sidan om konst.

Följ mig genom mina nyhetsbrev, och ta del av nyheter och erbjudanden!

Dina personuppgifter du lämnat för att få mitt nyhetsbrev, kommer endast att användas till detta endamål. Du kan avsluta prenumerationen när du vill.

På lördag är det ett år sedan invigningen av min alldeles egna ateljé! När jag tänker tillbaka på hur det var innan ateljén minns jag mest en salig röra. Jag satt vid matbordet och tecknade, så pennor, papper, dator, referensfoton osv var utspridda över hela bordet, och familjen fick helt enkelt sitta någon annanstans och äta. De flesta måltiderna intogs i soffan framför tv'n, eller på sommaren ute i uterummet. Färdiga teckningar, kort och tryck samt material av olika slag var utspritt i hela huset, uppe från vinden ner till källaren. Och källaren... de som varit hemma i vår källare innan ateljéns tid vet att den fungerade som förvaring av ALLT, men mest skräp, som borde ha forslats iväg till tippen.

Någongång i juletid förra året fick jag för mig att nu fick det vara nog! Jag inhandlade vit färg och en förrådshylla och gick ner i källaren, till det som är tänkt att bli makens verkstad. Jag knuffade alla prylar till ena kanten av rummet och gick loss med vitfärgen på taket och väggen. Ungefär halva rummet var klart när förkylning och utmattning kom ikapp och jag fick lägga ner alltihop!

​Det var då som min underbara och händige make kom till undsättning. Han målade, skruvade ihop hyllor och åkte MÅNGA vändor till tippen med skräp. Den gamla verkstan blev till ateljé och entrén fick också en uppfräschning och nya hatthyllor. Jag skäms lite för att säga det, men det ända som inte blev riktigt färdigt är makens verkstad...

Jag älskar att sitta nere i min ateljé och teckna och måla! Sedan i höstas har jag ändrat mitt schema, så nu jobbar jag förmiddagarna på sjukhuset, och på eftermiddagarna jobbar jag så mycket jag orkar nere i ateljén. Vissa lördagar sätter jag ut skylten på trottoaren utanför och har öppet för den som vill komma hit och se hur jag har det, och vad jag jobbar med för tillfället. Naturligtvis finns det kort och tryck och originalmålningar och teckningar till salu. Har ni extra tur så finns det några askar av Lisas fina, goda praliner till försäljning också! Är det så att ni har vägarna förbi när jag inte har öppet, så ring! Är jag hemma så släpper jag gärna in er.

Nu tar jag emot beställningar för 2020. Har du ett husdjur som du vill ha ett porträtt på, eller kanske en oljemålning av favoritutsikten, så hör av dig!

Följ mig genom mina nyhetsbrev, och ta del av nyheter och erbjudanden!

Dina personuppgifter du lämnat för att få mitt nyhetsbrev, kommer endast att användas till detta endamål. Du kan avsluta prenumerationen när du vill.

Det kunde jag inte, men igår hade jag, med god hjälp av mina snälla föräldrar, lyckats få färdigt inramning av alla tavlor och dessutom ett par nya tryck. Så igår eftermiddag var vi där och spikade upp 18 originaltavlor och lika många inramade tryck. Min dåliga förmåga att hantera stress gjorde sig påmind igår morse igen, när maken tog bilen och drog till Jönköping. Hur skulle jag nu få ut alla tavlor till Rånnesta? Åter igen fick föräldrarna rycka ut, och vi stuvade in alla tavlor och oss själva i deras bil. Det gick ju bra, jag hade ju inte alls behövt stressa upp mig så där!

Svanarna har börjat anlända till Tysslingen. Ännu så länge bara i några hundratal, men snart är de många tusen. Det är ett mäktigt skådespel. Under helgerna i mars anordnas svanguidning i Rånnesta. På hemsidan www.tysslingen.nu/ kan man se hur många svanar som finns på plats, de räknas varje dag. Där finns också uppgifter om andra aktiviteter som anordnas.

Passa på att åk ut till Tysslingen och titta på svanarna, och gå sedan in och värm er i kaféet och titta på mina tavlor! 

Följ mig genom mina nyhetsbrev, och ta del av nyheter och erbjudanden!

Dina personuppgifter du lämnat för att få mitt nyhetsbrev, kommer endast att användas till detta endamål. Du kan avsluta prenumerationen när du vill.

Jag funderade ett tag på vad jag skulle ha för tema till årets julkort. Till slut bestämde jag mig för att jag skulle hämta motiv från skogen och dess vilda djur. Jag tittade lite runt på vad jag hade tillgång till för bilder, och då blev det genast självklart att jag skulle rita ekorrar. När det gäller bilder från vårt svenska djurliv är det främst två personer som tar mycket bilder som jag har tillgång till. Det är min far, Lars-Inge Nilsson, samt Börje Gustafson som gett mig tillstånd att använda deras bilder till mina teckningar. Och det är deras bilder på ekorrar som jag haft som förebild när jag tecknat årets julkort. Det är dock inte gjorda som några exakta porträtt, utan jag har tolkat fritt och ändrat för att få rätta julstämningen.

Resultatet blev dessa fyra julkort som nu finns att köpa i min webbshop, antingen ett och ett eller som ett paket med alla fyra motiv.

Följ mig genom mina nyhetsbrev, och ta del av nyheter och erbjudanden!

Dina personuppgifter du lämnat för att få mitt nyhetsbrev, kommer endast att användas till detta endamål. Du kan avsluta prenumerationen när du vill.

Tänk vilken varm och solig sommar vi haft! Det känns nästan lite skönt att komma tillbaka till vardagen med rutiner, och att få krypa upp i soffan och mysa med en kopp te när regnet faller utanför!

I somras var jag en dag och hälsade på min kollega Anne och då fick jag lov att fotografera hästarna i hennes och dotterns stall. Det har hittills resulterat i 3 teckningar på hästar. Jag har inte ritat hästar förr, men jag är helt såld! Vilka fantastiska djur! Och de är så roliga att teckna; inte så mycket päls, men massor av muskler, fullt med detaljer och så mycket uttryck!

Till alla er som skulle hem och leta reda på ett bra foto för mig att göra porträtt på era djur av - det finns fortfarande några platser kvar i november och december. Så vill ni få porträtten klara till jul så är det först till kvarn som gäller!

Följ mig genom mina nyhetsbrev, och ta del av nyheter och erbjudanden.

Dina personuppgifter du lämnat för att få mitt nyhetsbrev, kommer endast att användas till detta endamål. Du kan avsluta prenumerationen när du vill.

 Glad midsommar alla vänner!
Jag firar midsommar med att lägga upp fyra nya airedaleterriermotiv på kort och tryck i min webbshop. 

Förra helgen reste dottern och jag runt halva Sverige med husvagn. Alla tre hundarna hade vi med oss också. På torsdag eftermiddag körde jag de ca 40 milen till Blekinge och Ronneby. Vi bodde på en jättemysig camping som hette Ronneby Havscamping. På fredag förmiddag var vi med på familjedag och firande av lillasysters MUCK från hennes militära utbildning på F17 i Kallinge. Det var festligt och vi fick se flyguppvisning med JAS 39 Gripen.

Efter ceremoni och firande kopplade vi på husvagnen igen och körde ytterligare ca 60 mil till Norge och Morokulien, vid Charlottenberg ungefär. Vi var framme kl 22.30 på kvällen och då hade vi bara stannat för att tanka och kissa hundar. På lördagen hade norska ATK sin årliga utställning, och på eftermiddagen var det dags för svenska ATG (AiredaleTerrierGilltes) KM i lydnad. Dagen avslutades med en gemensam middag med alla airedaleterriervänner. På söndagen var det dags för ATGs Open Show, tyvärr till stor del i regnväder.

Jag hade med mina kort och tavlor, och invigde mitt nyinköpta fina tält. Det fungerade jättebra, även i regnvädret på söndagen.

Det var en trevlig helg och jag fick umgås med alla mina vänner i airedaleterriervärlden, det är alltid så roligt att träffa er alla! Dessvärre satte helgen spår i mig, jag är fortfarande väldigt stresskänslig, så den här veckan har jag mest bara jobbat och sovit. Så nu är det skönt med helg, jag ska vila mig och försöka orka med att rita lite. Jag har lite kvar på en porträttbeställning av Charlie, och jag vill ju så gärna se hur han tar sig ut när han blir färdig!

Prenumerera på mitt nyhetsbrev för att få ta del av nyheter och erbjudanden! ​
Just nu får du som prenumerant 20% rabatt på ett köp i min webbshop.

Då din personliga integritet är viktig för mig, har jag enligt den nya dataskyddsförordningen (GDPR) skrivit ett s.k. personuppgiftsbiträdesavtal med distributören av mina nyhetsbrev, Getanewsletter, och dina personuppgifter du lämnat för att få mitt nyhetsbrev, kommer endast att användas till detta endamål. Du kan avsluta prenumerationen när du vill.

Sedan mitten av maj arbetar jag bara 60% som sjuksköterska, och resten av tiden har jag till att rita och att ta hand om mig själv och mina hundar.  Jag har bytt arbetsplats och trivs jättebra. Trevliga jobbarkompisar, trevliga patienter och ett öppet och välkomnande klimat är mina intryck så långt.

​När man börjar på ett nytt jobb är det mycket nya intryck och nya saker man ska lära sig, och visst blir jag trött. Men nu finns tid till återhämtning! Och att rita är något av det bästa jag vet för att fylla på må-bra-kontot, så har du gått och tänkt att du skulle vilja ha ett porträtt tecknat av din bästa fyrbenta vän, så passa på nu! Jag har fullbokat 1-2 månader framåt, så hör av dig med ett mail på en gång!

Hittills är upplevelsen att detta är bland det bästa jag gjort på länge! Trötthetshuvudvärken som ständigt tyngde mitt huvud är nu helt borta, och jag känner mig som en ny människa. Och jag tänker att det bara kommer bli bättre allt eftersom jag kommer in i det nya jobbet. Jag längtar efter att jag ska kunna komma igång med att träna både mig själv och mina hundar igen. Jag drömmer om hundar i spårskogen och nya motiv och tekniker att teckna och måla. Det här kommer bli bra, det har jag bestämt!

För en tid sedan förlorade jag en av mina allra bästa vänner. Hon lämnar ett stort tomt hål i mitt hjärta, och det är så svårt att förstå att hon inte längre finns kvar. Men känslan av hennes uppmuntrande kramar, ljudet av hennes glada skratt och minnet av hennes roliga och mycket personliga uttryck kommer finnas kvar som fina minnen hos alla oss som stod henne nära. På så sätt lever hon ändå alltid kvar hos.

Jag blev på något sätt så överraskad och tagen på sängen när min vän gick bort. På ett hårt sätt blev jag påmind om att livet inte är något man kan ta för givet. Inte mitt eget och inte mina vänners. Under en lång tid, när jag inte mått så bra pga utmattning, har jag inte orkat umgås så mycket med mina vänner. Men nu har jag börjat tänka på ett annat sätt. Jag vill prioritera att vara med de människor jag tycker om, att umgås och ha roligt med mina vänner. Sen om jag inte orkar andra "måsten", så får det väl vara så. Jag har bett om att få gå ner i tid på jobbet, för att jag ska orka med att göra sånt som jag mår bra av, som ger mig energi, som t.ex. att rita, att vara med mina hundar och att umgås med mina vänner. I stället för att lägga all energi på att gå till jobbet, och sen inte orka resa mig ur soffan när jag kommer hem. Att inte bara överleva, utan att också känna att man lever och kunna njuta av det.

Om en vecka är det alla hjärtans dag. Då är det ett bra tillfälle att visa att man tänker på sina vänner och uppskattar att de finns där. Vill du skicka lite kärlek till dina vänner, så finns ett kort med händer formade till ett hjärta i min webshop.

När man inte mår bra är det ju extra viktigt att ha goda vänner, och när helst jag har något som tynger mig, något problem eller bekymmer som jag går och funderar över, så ekar Wanjas ord i mitt huvud: "Ta med dig hundarna och kom hit, så går vi ut i skogen!" Det var hennes lösning på alla problem. Och tänk, vad mycket det faktiskt fungerar på! Har du inte provat det förut, så gör det. Ta med dig din hund och en god vän och gå ut i skogen!

För en dryg vecka sedan var jag till veterinären med Elias och Extra, och idag läste jag det glädjande beskedet i hunddata: båda två har B-höfter! Åh vad glad jag är!!
För övrigt börjar Elias, som har bott här i ungefär en och en halv månad nu, känna sig mer och mer hemma. Så till den milda grad att igår försåg han sig själv med den ena pepparbiffen från köksbänken. Den var inte ens tillagad än. Så maken och jag fick dela på den andra...

Under helgerna har jag åkt på ett bakslag när det gäller utmattningen, så det har inte blivit så mycket gjort med någonting egentligen. Jag har mina små metoder jag tar till för att må bättre, som att gå ut med hundar, yoga och att rita. Men ibland orkar man inte ens göra det som ger en energi, och då känns det som att man liksom sitter fast. Nu har jag ändå vilat några dagar och faktiskt orkat både rita och gå ut med hundar i helgen, så nu är jag på gång ingen!

För dig som känner att du skulle vilja ha din bästa vän förevigad genom en av mina teckningar så tar jag emot beställningar för våren, mer information finns här.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev för att få erbjudanden och senaste nytt:

I morgon är det första advent och den härliga tiden med tända ljus, julmusik och mys är här. Det har redan gått en vecka sen Anna Svensson och jag hade vår utställning. Det var så roligt att få visa upp det jag gjort och höra vad ni alla hade att säga om mina alster. Jättekul att så många kom förbi i novembermörkret! Glöggen och Lisas bakverk gick åt som smör och var väldigt uppskattat!

Nu är det dags att skicka årets julkort och jag passar på att sälja julkort till paketpris. 4 kort för 100:-, ett paket med julmöss och ett med airedaleterrier.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev för att få veta vad som är på gång och för att få erbjudanden.

Förra helgen firade vi min vän Ebbas födelsedag. Tyvärr kunde jag inte närvara själv, eftersom det krockade med utställningen i Wadköping, men hon fick en teckning av sin älskling, irish soft coated wheatenterriern Hurry som hon blev väldigt glad för.

Igår var jag ute i skogen med en kompis och la spår åt hundarna. Det är så fascinerande att se när de arbetar. Även Elias fick prova några korta nybörjarspår och han var så duktig! Alla hundar jobbade så bra, och sen sov de gott på eftermiddagen när vi kommit hem.