Årets julkort och kalendern för 2021 är klara och finns att köpa i min butik här på hemsidan eller i ateljén. 
Motiven för årets julkort är några av våra svenska utrotningshotade djur. Jag kommer att skänka 10% av priset på dessa kort till Naturskyddsföreningen. Det är en fjällräv, en fjälluggla, en skogshare i vinterpäls och ett lodjur. Jag har även fyllt på lagret med julkort från tidigare år.
Kalendern består av en blandning av mina pastellteckningar och oljemålningar. Motiven är hämtade från den svenska naturen, både djur och naturvyer, och några hundar.

Med anledning av corona.
För närvarande råder särskilda lokala coronarestriktioner i Örebro län. Det innebär bl.a. att man ska undvika att vara nära andra människor än de som man bor ihop med. Därför ber jag er att respektera att hålla ett avstånd på minst 1-1,5 meter, samt att begränsa till ett sällskap i taget inne i ateljén.
​
Man kan med fördel handla i butiken här på hemsidan. Då packar jag beställningen och du kan välja om du vill få det hemskickat eller om du vill hämta det här. Vill du kan jag komma ut och lämna över det utanför. Det finns att kryssa i som alternativ i kassan i webbshoppen. 

Äntligen ska det bli verklighet! Min alldeles egen konstutställning med vernissage och allt!
Jag har jobbat som en galning för att få färdigt allt. Ville gärna ha lite fler oljemålningar med skiftande motiv från djur och natur.  Även om djurporträtten i pastell är det jag gjort mest, och som de flesta känner till att jag gör, så tänkte jag att det kan vara roligt att se lite mer än porträtt på andras djur när man kommer till min utställning. Och under det senaste året har jag kommit igång mer med att måla i olja. Sedan det för en dryg månad sedan blev klart att jag skulle få ha utställningen i Wadköping har jag maxat produktionen och målat för brinnande livet.

Ni är alla hjärtligt välkomna till min utställning! Jag är medveten om att läget nu med coronavirus inte är optimalt, så för er som tillhör riskgrupp, eller av annan orsak vill undvika vernissagen på fredag, rekommenderar jag att ni istället kommer någon annan dag. Jag har öppet utställningen till och med torsdag 26/3, och jag tror att det kommer vara tämligen folktomt i Wadköping under veckan.

Klicka här när du vill redigera.

Ofta är våra husdjur våra allra bästa vänner. De står oss närmare än vad någon människa gör. Kanske det är deras lojalitet och deras villkorslösa kärlek. De är liksom så bra på att visa att de gillar oss. Och så finns de alltid där för oss. När man är sprudlande glad själv och vill leka och dansa, så hänger de överlyckligt på. Men även när man mår dåligt, är sjuk eller ledsen. Då kommer de och vill vara nära och tröstar. Colombia vet precis när matte inte mår bra, då går hon emellan och säger till övriga flocken, inklusive husse, att nu låter ni matte vara ifred! 
När ens djur inte mår bra blir man orolig. I det läget önskar man att de kunde tala om vad det är som är fel. Jag blir orolig när mina hundar verkar hängiga, blir rädd för det värsta. För det mesta är det ingen fara, men samtidigt har jag varit med om att förlora en hund på en halvtimme från första symtom, så det är väl förklarligt att man blir orolig.
Tyvärr lever de flesta av våra husdjur inte lika länge som oss, utan vi blir tvungna att genomleva sorgen när de lämnar oss. Det blir så fruktansvärt tomt. Någon som varit en så stor del av ens vardag och liv finns inte längre kvar. Fast i hjärtat lever de kvar. Jag satt nyss och bläddrade bland gamla bilder, och en massa gamla minnen väcktes till liv. Tänk vad mycket kärlek jag fått av mina hundar genom åren! Nästa år är det 30 år sedan jag skaffade min första airedaleterrier! Jag har ett porträtt av nästan alla mina hundar, det fattas fortfarande ett. Porträttet på Trixi, som var min alldeles speciella hjärtehund, hänger vid soffan där jag brukar sitta. Hon tittar ner på mig med sin kloka blick och varje dag blir jag påmind om allt fint vi upplevt tillsammans och det otroligt täta band vi hade hon och jag.
Nu är Trixis barnbarn Colombia den äldsta och klokaste av mina hundar, och hennes barnbarnsbarn Elias och Extra är slynglarna som hittar på bus. Eller jag kanske ska säga att det är Elias! Extra är ganska harmlös om man jämför! Elias är fortfarande som en uppstudsig tonåring emellanåt, trots att han är 5 år gammal. Samtidigt vägs det upp av att han är den mest kärvänliga airedaleterrier jag någonsin haft! 
Tänk vad mycket de ger oss, våra husdjur! Så mycket glädje och kärlek! Det väger upp all oro och alla bekymmer de kan tänkas orsaka.

Vill du att jag tecknar ett porträtt av ditt älskade husdjur, så hör av dig! Skicka foto på mail aireforce.aa@gmail.com. Mer information, priser mm finns på sidan om konst.

På lördag är det ett år sedan invigningen av min alldeles egna ateljé! När jag tänker tillbaka på hur det var innan ateljén minns jag mest en salig röra. Jag satt vid matbordet och tecknade, så pennor, papper, dator, referensfoton osv var utspridda över hela bordet, och familjen fick helt enkelt sitta någon annanstans och äta. De flesta måltiderna intogs i soffan framför tv'n, eller på sommaren ute i uterummet. Färdiga teckningar, kort och tryck samt material av olika slag var utspritt i hela huset, uppe från vinden ner till källaren. Och källaren... de som varit hemma i vår källare innan ateljéns tid vet att den fungerade som förvaring av ALLT, men mest skräp, som borde ha forslats iväg till tippen.

Någongång i juletid förra året fick jag för mig att nu fick det vara nog! Jag inhandlade vit färg och en förrådshylla och gick ner i källaren, till det som är tänkt att bli makens verkstad. Jag knuffade alla prylar till ena kanten av rummet och gick loss med vitfärgen på taket och väggen. Ungefär halva rummet var klart när förkylning och utmattning kom ikapp och jag fick lägga ner alltihop!

​Det var då som min underbara och händige make kom till undsättning. Han målade, skruvade ihop hyllor och åkte MÅNGA vändor till tippen med skräp. Den gamla verkstan blev till ateljé och entrén fick också en uppfräschning och nya hatthyllor. Jag skäms lite för att säga det, men det ända som inte blev riktigt färdigt är makens verkstad...

Jag älskar att sitta nere i min ateljé och teckna och måla! Sedan i höstas har jag ändrat mitt schema, så nu jobbar jag förmiddagarna på sjukhuset, och på eftermiddagarna jobbar jag så mycket jag orkar nere i ateljén. Vissa lördagar sätter jag ut skylten på trottoaren utanför och har öppet för den som vill komma hit och se hur jag har det, och vad jag jobbar med för tillfället. Naturligtvis finns det kort och tryck och originalmålningar och teckningar till salu. Har ni extra tur så finns det några askar av Lisas fina, goda praliner till försäljning också! Är det så att ni har vägarna förbi när jag inte har öppet, så ring! Är jag hemma så släpper jag gärna in er.

Svanarna har börjat anlända till Tysslingen. Ännu så länge bara i några hundratal, men snart är de många tusen. Det är ett mäktigt skådespel. Under helgerna i mars anordnas svanguidning i Rånnesta. På hemsidan www.tysslingen.nu/ kan man se hur många svanar som finns på plats, de räknas varje dag. Där finns också uppgifter om andra aktiviteter som anordnas.

Passa på att åk ut till Tysslingen och titta på svanarna, och gå sedan in och värm er i kaféet och titta på mina tavlor! 

Jag funderade ett tag på vad jag skulle ha för tema till årets julkort. Till slut bestämde jag mig för att jag skulle hämta motiv från skogen och dess vilda djur. Jag tittade lite runt på vad jag hade tillgång till för bilder, och då blev det genast självklart att jag skulle rita ekorrar. När det gäller bilder från vårt svenska djurliv är det främst två personer som tar mycket bilder som jag har tillgång till. Det är min far, Lars-Inge Nilsson, samt Börje Gustafson som gett mig tillstånd att använda deras bilder till mina teckningar. Och det är deras bilder på ekorrar som jag haft som förebild när jag tecknat årets julkort. Det är dock inte gjorda som några exakta porträtt, utan jag har tolkat fritt och ändrat för att få rätta julstämningen.

Resultatet blev dessa fyra julkort som nu finns att köpa i min webbshop, antingen ett och ett eller som ett paket med alla fyra motiv.

Tänk vilken varm och solig sommar vi haft! Det känns nästan lite skönt att komma tillbaka till vardagen med rutiner, och att få krypa upp i soffan och mysa med en kopp te när regnet faller utanför!

I somras var jag en dag och hälsade på min kollega Anne och då fick jag lov att fotografera hästarna i hennes och dotterns stall. Det har hittills resulterat i 3 teckningar på hästar. Jag har inte ritat hästar förr, men jag är helt såld! Vilka fantastiska djur! Och de är så roliga att teckna; inte så mycket päls, men massor av muskler, fullt med detaljer och så mycket uttryck!

 Glad midsommar alla vänner!
Jag firar midsommar med att lägga upp fyra nya airedaleterriermotiv på kort och tryck i min webbshop. 

Förra helgen reste dottern och jag runt halva Sverige med husvagn. Alla tre hundarna hade vi med oss också. På torsdag eftermiddag körde jag de ca 40 milen till Blekinge och Ronneby. Vi bodde på en jättemysig camping som hette Ronneby Havscamping. På fredag förmiddag var vi med på familjedag och firande av lillasysters MUCK från hennes militära utbildning på F17 i Kallinge. Det var festligt och vi fick se flyguppvisning med JAS 39 Gripen.

Efter ceremoni och firande kopplade vi på husvagnen igen och körde ytterligare ca 60 mil till Norge och Morokulien, vid Charlottenberg ungefär. Vi var framme kl 22.30 på kvällen och då hade vi bara stannat för att tanka och kissa hundar. På lördagen hade norska ATK sin årliga utställning, och på eftermiddagen var det dags för svenska ATG (AiredaleTerrierGilltes) KM i lydnad. Dagen avslutades med en gemensam middag med alla airedaleterriervänner. På söndagen var det dags för ATGs Open Show, tyvärr till stor del i regnväder.

Jag hade med mina kort och tavlor, och invigde mitt nyinköpta fina tält. Det fungerade jättebra, även i regnvädret på söndagen.

Det var en trevlig helg och jag fick umgås med alla mina vänner i airedaleterriervärlden, det är alltid så roligt att träffa er alla! Dessvärre satte helgen spår i mig, jag är fortfarande väldigt stresskänslig, så den här veckan har jag mest bara jobbat och sovit. Så nu är det skönt med helg, jag ska vila mig och försöka orka med att rita lite. Jag har lite kvar på en porträttbeställning av Charlie, och jag vill ju så gärna se hur han tar sig ut när han blir färdig!

Sedan mitten av maj arbetar jag bara 60% som sjuksköterska, och resten av tiden har jag till att rita och att ta hand om mig själv och mina hundar.  Jag har bytt arbetsplats och trivs jättebra. Trevliga jobbarkompisar, trevliga patienter och ett öppet och välkomnande klimat är mina intryck så långt.

​När man börjar på ett nytt jobb är det mycket nya intryck och nya saker man ska lära sig, och visst blir jag trött. Men nu finns tid till återhämtning! Och att rita är något av det bästa jag vet för att fylla på må-bra-kontot, så har du gått och tänkt att du skulle vilja ha ett porträtt tecknat av din bästa fyrbenta vän, så passa på nu! Jag har fullbokat 1-2 månader framåt, så hör av dig med ett mail på en gång!

Hittills är upplevelsen att detta är bland det bästa jag gjort på länge! Trötthetshuvudvärken som ständigt tyngde mitt huvud är nu helt borta, och jag känner mig som en ny människa. Och jag tänker att det bara kommer bli bättre allt eftersom jag kommer in i det nya jobbet. Jag längtar efter att jag ska kunna komma igång med att träna både mig själv och mina hundar igen. Jag drömmer om hundar i spårskogen och nya motiv och tekniker att teckna och måla. Det här kommer bli bra, det har jag bestämt!